Cykeltur

Vi cyklade runt utanför Hoi An och tittade på risfält och natur. Det är nästan inga vietnameser som cyklar längre. De kör scooter alla som kan.
Man får inte ha ljus på cykeln i Vietnam. Det kan irritera andra trafikanter.


- Posted using BlogPress from my iPad

Fiskare utanför Hoi An

Det finns fortfarande fiskar som använder gammal teknik. Men jag undrar om dom inte tjänar mer på fotograferande turister än på fisken.



- Posted using BlogPress from my iPad

Big Tiger

Vi beställde en Big Tiger och fick in 640 ml. Trodde inte det fanns så stora flaskor. Men den är god.




Kan däremot inte rekommendera det lokala vinet. Inte gott alls. Smakar ingenting.
- Posted using BlogPress from my iPad

Location:Big Tiger

Privat förskola i Hoi An

Vi har besökt en privat förskola i Hoi An. Det kostar 40 dollar i månaden att ha sitt barn här men då ingår även lördagar. Det var glada barn i stora barngrupper och grinden var inte stängd.























- Posted using BlogPress from my iPad

Vietnamesisk kultur

Så har vi varit kulturella och tittat på vietnamesisk dans, musik och sång.


Mycket duktiga artister.

- Posted using BlogPress from my iPad

Hue

Det gamla kejsarpalatset i Hue blev nästan totalförstört 1968 under Tethoffensiven. Vietkong anföll Hue, dödade 3000 människor som anklagades för samröre med USA, samt förskansade sig i kejsarpalatset. Det tog 2,5 månad innan de var borta och då var nästan allt förstört. Kejsarens mottagningssal, ovan, är rekonstruerad.




Ny port in till boendekvarter.




En del av den ursprungliga muren som är kvar.




Det finns många vackra bonzaier inne på området.




En av gångarna runt som just nu är klar och nyrestaurerad.
- Posted using BlogPress from my iPad

Ombord

Maten ombord var mycket god. Det bar buffé med många trevliga rätter.



Till frukost serverades det nudelsoppa där man själv kunde välja tillbehören.



Så här kunde den se ut.
- Posted using BlogPress from my iPad

På väg till Halong Bay

På väg till ha Long såg vi ett par som transporterade en kalv på scootern. Den var levande och skulle säkert slaktas. Men det är lättare att transportera ett levande djur och slakta vid framkomsten.


Vi kryssade i Halongbukten med ett litet fartyg ett dygn.


Öarna är mycket vackra och spektakulära.


En företagsam kvinna sålde dricka med tilltugg från en liten båt. Hon levererade varorna i en håv.

- Posted using BlogPress from my iPad

Nattåg till Hanoi

Vi tog nattåget från Lao Cai till Hanoi. Det var verkligen en upplevelse. Vi var framme halv 6 på morgonen.
- Posted using BlogPress from my iPad

Lao Cai och Kina

Från Sapa åkte vi till Lao Cai. Det ligger precis på gränsen till Kina, där Röda Föoden utgör gränsen. På bilden ser man Kina på andra sidan bron.
- Posted using BlogPress from my iPad

Hmongby

Grisar med kultingar springer omkring överallt. Man får tydligen bra betalt för förbigående grisar även i Vietnam.


Många barn är traditionellt klädda i byarna. De går i skola, men all undervisning är på vietnamesiska, ett språk som de inte kan.


En stor risk med turismen är att föräldrarna upptäcker att det ger mer pengar på att barnen är kulturellt klädda och får pengar av turisterna än de pengar föräldrarna tjänar i jordbruket. Då tar de barnen ur skolan och samhället går under. Kanske är det det som vietnamesiska staten vill?


Affisch som uppmanar Hmongkvinnorna att gifta sig sent och skaffa färre barn.


- Posted using BlogPress from my iPad

Sapa

I Sapa bodde vi på Bamboo Hotel. Det ligger mitt i byn med en underbar utsikt över bergen.


Första morgonen skulle vi besöka en Hmongby. Redan utanför hotellet väntade kvinnorna och ville sälja hantverk. De är mycket ihärdiga och utser den svagaste i flocken som sitt offer.
Hmongfolket är ett thaifolk som stödde USA under Amerikanska kriget och får lida för det idag. Vår guide misstänker att Hmongbyn är flyttad till Sapa för att tyristindustrin ska ha något att visa upp.


När vi om fram till byn störtade försäljarna sig över oss. Det är unga kvinnor som bara kan ett par fraser engelska och kan förfölja i timmar för att få sälja för ett par kronor.


Kvinnorna bär folkdräkt och har ofta ett litet barn på ryggen.
- Posted using BlogPress from my iPad

Muong Thanh Hotel i Lai Chao

Här är Muong Than Hotel. Det är förmodligen det enda hotellet i byn byggt efter något sovjetiskt koncept. Rummen var ganska bra men man kunde se stora brister på badrum och elsystem.




Vi hade utsikt över restaurangbyggnaden med en mycket välskött trädgård.




Restaurangen är byggd i öststatsstandard med bankettsal.




Maten var mycket god. Vårrullarna var perfekta.




Kyckling med lök och kryddor serverad på gjutjärnsfat var också mycket bra.
- Posted using BlogPress from my iPad

På väg till Lai Chao

Vi har åkt mellan Dien Bien Phu och Lai Chau. En stor del av vägen är riktigt dålig. Den ser ut ungefär som på bilden. Det beror på att man har börjat bygga om och bredda vägen. Tyvärr spelade Vägverkets direktör bort 10 miljoner dollar av Vägverkets pengar på casino. Man gör inte som i Sverige, en bit i taget utan har raserat den gamla vägen på långa sträckor. Nu står det still och ingen vet när det blir klart.




Vattenbufflar finns överallt. Oftast går de lösa men denna leds av kvinna i etnisk dräkt.




Nybyggt hus i traditionell stil. Anledningen till att man bygger på pålar är att ohyran lättare hålls borta. Malariamyggorna flyger tydligen ganska lågt så man slipper dem också.




Här säljer man grön mossa. Den kryddas och används som grönsak.
- Posted using BlogPress from my iPad

Morgon i Hanoi

Ni får ursäkta att inläggen inte kommer i ordning men här är en gaturestaurang som serverar nudlar till hungriga Hanoibor.


Man transporterat mycket på en cykel.


Här köper man köttet till middagen.



- Posted using BlogPress from my iPad

Dien Bien Phu

Idag anlände vi till Dien Bien Phu från Hanoi.




Vi började med att besöka museet om slaget vid Dien Bien Phu 1954




Ingången till krigskyrkogården över de vietnameser som föll i slaget. Ingen visste var de fransmän som föll blev begravda.




Så här såg det ut på kyrkogården.




Stridsvagn vid minnesmärket över Dien Bien Phu




Kvinna som samlade nötter från teakträd som växer i staden.




Sallad till middagen.




Grisrätt och revbensrätt.




Friterade jätteräkor.
- Posted using BlogPress from my iPad